Kulturpolitik och arbetsförmedlingen

Så är jag hemma igen i Malmö efter ett snurrigt aktivt dygn i Stockholm.

Jag hade ett minnesvärt möte med Arbetsförmedlingen Kulturs branschråd i Stockholm. I detta råd sitter personer från Konstnärsnämnden, Teaterförbundet, Journalistförbundet osv osv och så är det jag, ensam från kreativa näringar..om det nu inte är så att vi alla i detta branschråd är kreativa näringar..för vi lever ju på det vi gör…vi är alla kulturskapare. Nåväl, vi fick en fantastisk genomgång om kulturpolitik av Robert Nilsson, Kansliråd på Kulturdepartementet.

Men någonstans i allt detta så är det fortfarande en het potatis att säga att man håller på med kreativa näringar. Jag kände mig som en katt ibland hermelinerna…En stor svart katt.

Jag har själv sex års konstskola bakom och jag förstår konstnärers tuffa situation när det gäller jobb och överlevnad. Men det betyder inte att vi alla får plats under benämningen kultur. Vi behövs allihopa.

För mig är spel lika mycket kultur som teater, bildkonst, opera och en bra bok. Och framför allt så vill jag ha in våra spelgrafiker på Arbetsförmedlingen Kultur. De är kulturskapare som vilken illustratör eller bildkonstnär som helt. Men nu är det så att de kallas grafiker och inte illustratörer. De traditionella grafikerna tillhör en annan arbetsförmedling men där passar inta alls våra spelgrafiker.

Nu är det så att våra spelprogrammerare är kulturskapare också…som ni märker har världen utvecklats sedan man byggde upp AFs struktur…när det nu var…nya yrkeskategorier har skapats och nya branscher finns. Det är inte lätt…kanske vi behöver en egen arbetsförmedling, Arbetsförmedlingen Spel…wow vilken idé. Jag är på!