Tips 8: Motivation

Den unga generationen av idag som vill göra spel är ofta insatta i vad de vill göra…ibland inte alltid korrekt men de gör sitt absolut bästa. Därför är detviktigt att man vet vad man gör som lärare och varför. Jag säger inte att läraren ska veta allt om spel men ..ibland kan det vara så att studenterna vet mer men man ska veta varför man har gjort en del ställningtagande som t ex när det gäller hård- och mjukvara. Läraren bör hänga med och vara påläst men också lyhörd för vad studenterna har att komma med. Det troliga är att de ser läraren som den ännu äldre generationen. En påläst lärare är motivationshöjare nummer ett.

Nåväl, för att hålla kvar vid studenternas motivation är det bra att låta dem göra spel, små spel, för det är därför de är där.

En annan sak för att hålla uppe motivationen är att visa upp deras arbete som marknadsföring. Att man har en hemsida med galleri och håller sig ajour på de aktuella forumen på nätet som finns. Alla vill bli bekräftade.

Tips : Samarbete

Vad kan man förvänta sig för engagemang från spelföretag?

Inte mycket. De har väldigt mycket att göra. Har ni nära till ett spelföretag eller känner någon som jobbar där så är det ju värt ett försök men…ha inte för höga förväntningar. De kämpar med att samarbeta med vuxenutbildningarna. Utveckla istället ett nära samarbete med den lokala högskolan eller ky-utbildningan med inriktning på spel. Det rä ju de som ska ta emot era studenter efter gymnasiet så de har ett direkt intresse av att få in rätt sökande med rätt kunskap.

Tips 6:  Studenterna

Förväntningarna är höga hos studenter på spelutbildningar. De vill göra spel. Det är fantastsikt. Vad man i sin marknadsföring bör göra klart är att det är en spelproduktionsutbildning och ingen spela-spel-utbildning. Visst ska man i viss mån spela spel i undervisningen men då handlar det om spelanalys av spelmekanismer (game play) samt att debugga sitt eget spel.

Vilka studenter är det man är ute efter?

Det är inte lätt att sålla ut de utvalda.

Hur hittar man de studenterna man vill ha?

Forum på nätet, word by mouth, genom att ha de bästa studenterna som visar vad de går för på eget forum. De bästa marknadsförarna för att hitta rätt studenter är att satsa på de studenterna man har.

Tjejer och killar!!

Det finns alldeles för få tjejer i spelbranschen. Var noga med hur ni marknadsför er och tänk er för när ni anställer personal och tar in studenter.

Tips 5: Regler i datasalen

1. Ingen mat och dricka i datasalen. Kolla upp era försäkringar och förklara tydligt för eleverna.

2. Jag skulle inte rekommendera att studenterna får installera egna program på gymnasienivå. Det kommer att bli extra tjat men det är inte värt extraarbetet för teknikern.

Tips 4: Teknik och mjukvara

Teknik och hårdvara är en ekonomiskt mycket tung bit. För att få en inblick i kostnaderna är det bra om man räknar på vad det kostar att upprätthålla en maskinpark med avskrivningar, utbyte av gamla maskiner och allt vad det innebär.

Samma sak rekommenderar jag med mjukvaran. Ta reda på vilken mjukvara ni behöver, lägg upp en plan för hur många exemplar ni behöver av varje och hur ofta ni behöver uppgradera. Man kan prenumerera på uppgraderingar på viss mjukvara och viss mjukvara behöver inte uppgraderas förrän en ny variant kommer. Det är bra om man har koll på hur långa dessa intervaller är så det inte kommer som en chock i efterhand.

Studenterna kommer alltid att vilja ha det senaste av allt och de kommer att tjata. Var tydlig med era val av mjuk- och hårdvara och kommunicera ut det. Det finns även gratisvarianter på mjukvara men de är tungrodda att jobba med. Behöver man support så är det oftast svårt att få tag på och kräver mer tid än man orkar med.

Ofta finns det förmånliga erbjudanden för skolor. Det är inte alltid företagen går ut med det på sin hemsida men ring och prata med dem. Vad man som skolledning ska vara noga med är att dessa skollicenser innebär att man inte får använda dem i kommersiellt syfte.

När det gäller hårdvara sträcker jag mig enbart till att rekommendera att ni köper in PC-ar. Vill ni ha mer hjälp får ni köpa in den kunskapen. Det tar tid och tydligt ställningstagande.

Tips 3: Personalfrågan

Innan man startar upp ett spelprogram på gymnasiet måste man veta om att det är extremt svårt att få tag på erfaren personal till spelutbildningar på vuxennivå, d v s till högskolor och yrkeshögskolor. Att hitta kompetent personal till gymnasiet måste vara mycket svårt. Då är det viktigt att ha klart för sig vilken nivå man ska lägga utbildningen på. Detta är även viktigt att kommunicera utåt så inte förväntningarna är för höga hos de studenter som söker utbildningen. Bara för att man gått på ett gymnasieprogram med inriktning mot spel betyder det inte att man är redo att jobba i spelbranschen efteråt. Att gå denna typ av gymnasieutbildning är förberedande inför vidareutbildning inom området.

Hittar man en person som har erfarenhet av att ta fram kommersiella spel så är det mycket bra. Annars skulle jag säga att man kan leta kunniga personer som gått på de högskolor eller ky-utbildningar med spelinriktning. Finns inte det så är det bra om man skickar sin personal på någon form av utbildning. Och jag poängterar att bara för att man gillar att spela spel betyder det inta att man är bra på att göra spel. Men…för att undervisa i t ex gameplay måste man spela spel själv. Att lära ut spel utan att spela spel är som att lära ut brödbakning utan att kunna eller ha försökt baka bröd.

Detta inlägg är en fortsättning på temat spelprogram på gymnasiet.

Tips 2:

När alla i personalen gemensamt tagit ett beslut om att ett spelprogram ska komma till stånd på skolan är det dags att ta reda på vilka yrkeskategorier som finns inom spelbranschen.

För att göra ett spel krävs lagarbete. Nedan har jag nämnt några som ingår i dessa lag. Det finns givetvis en massa andra yrkeskategorier och i de flesta fallen är de på engelska men i det stora hela kan man dela in dem i tre stora kategorier, designer, grafiker och programmerare.

Det är som är viktigt är dock att ingen yrkeskategori är viktigare ön den andra, det vill säga att ingen klarar sig utan den andra.

Yrkeskategorier

Designer - Designern på ett spelföretag är personen som skapar upplevelsen av ett spel. Utanför spelvärlden är en designer en person som ritar till exempel möbler eller kläder men inom spel kan man jämföra denna yrkesroll med filmvärldens regissör.

Vad denna person har för bakgrund som jobbar med detta är svårt att säga. Men det handlar om att ha hög allmänbildning, ha förmågan att veta vad som säljer samt vara extremt noggrann. En designer bör även ha bra koll på de flesta spelgenrer och vad som är skillnaderna emellan.

I svensk spelindustri är det cirka 16 % som jobbar med någon form av design i spel. Det är den yrkesgrupp av de tre jag ger exempel på här som är minst. När man pratar med många studenter som vill göra spel så är det många som vill bli designers. För att inte lura studenter bör man veta om procentförhållandena inom de tre olika yrkeskategorierna. Många vill men få är kallade.

Exempel på yrkesbenämningar inom designområdet: gamedesigner. leveldesigner, interaktionsdesigner.

Grafiker – Grafikern i en spelproduktion tar fram bilderna som användaren ser. Bakgrunden, karaktärerna, detaljerna och animationerna. För att vara mer specifik är det de personerna som ritar gräset, ytan på soptunnan, solnedgången och bilarna i rörelse och så vidare. Att vara artist innebär att man gillar bilder och att rita och det verktyg man använder är datorn. De 3D-program man använder är avancerade och kräver lite logiskt tänkande. Med det menas att det inte är fel att gilla matematik speciellt om man vill utveckla sin förståelse för hur resten av spelet fungerar och vilka begränsningar/möjligheter som finns.

Ofta när man läser jobbannonser på ett spelföretags hemsida så står det artist istället för grafiker och oftast inte enbart artist utan det står en definition innan ordet artist som till exempel 3D, environment, concept eller 2D. Detta betyder inte att man söker en konstnär i traditionell mening utan en spelgrafiker med specialinriktning. När man utbildar sig till spelgrafiker så utbildar man inte sig till konstnär utan till hantverkare med konstnärlig inriktning.

Grafikern är den näst största gruppen inom spelutvecklarteamet.

Exempel på yrkesbenämningar inom grafikområdet: 3D artist, 2D artist, animateur, texturerare, character artist, environment artist och så vidare.

Programmerare – Programmeraren är den största gruppen i ett spelutvecklarteam. Inte för att det är så stor skillnad på antalet grafiker och programmerare men en liten skillnad är det.

En programmerare är den som får grafikernas bilder att agera som designern har bestämt rent krasst. Programmeraren skriver kod. Vilken typ av kod är olika beroende på vad det är för spel som han eller hon ska ta fram. Är det PC eller konsollspel är det  C++ som gäller. Annan kod som kan vara användbar när det gäller t ex mobilspel eller spel på nätet är det bland annat C#, java. Jag är inte expert inom detta område men jag vet att det är viktigt att studenterna tränas i logiskt tänkande och lite matematik, t ex algoritmer.

En del kanske tror att programmering är lite torr men tvärtom det är ett mycket kreativt och bildmässigt ämne. För att bli progtrammerare måste man vara en problemlösare med noggrannhet inbygd.

Exempel på yrkesbenämningar för programmarere är: Tools programmerare, nätverksprogrammerare, AI-programmerare och så vidare.

Andra yrkeskategorier som är viktiga är de som jobbar som Quality Assurance, ljud och producenter.

Fortsättning följer…

Alla kan i medier läsa att spelbranschen är en bransch som växer och frodas. Den går med vinst och genererar pengar till Sverige.

Föräldrar blir inte längre rädda när deras barn kommer hem och säger att de vill bli spelutvecklare.

Detta är något som svenska skolor och utbildningar öppnar upp ögonen för. Att ungdomarna har spelat dataspel har de vetat om en längre tid och nu har moralpaniken börjar släppa (äntligen). Vad de också kan se är att ungdomar som spelar spel är engagerade i sin hobby. Detta är ju en enorm kraft och kan man rikta den energin på ett konstruktivt sätt in i skolarbetet har man fått drivna elever som tar för sig och utvecklas av egen kraft.

Dessutom finns där en ständig kamp ute i skolvärlden att locka så många ungdomar som möjligt till sina utbildningar. Startar man upp ett spelprogram på ett gymnasium kommer garanterat några att få upp ögonen och söka.

Men innan man drar igång något bör man undersöka vad det innebär och ta reda på fakta. Vad är de faktorer som gör att en spelutbildning på ett gymnasium ska lyckas?

Jag kommer att lägga upp lite tips i denna blogg som rektorer och andra beslutsfattare inom skolvärlden kan ta del av.

Det absolut viktigaste av allt är att förstå att de elever som går ut ett gymnasieprogram med inriktning mot spel inte får jobb direkt som spelutvecklare. Ett program med inriktning mot spel på gymnasiet är en förberedande utbildning inför KY- och högskolestudier.

Här kommer mitt första tips…

Tips 1:

Det finns flera olika typer av genrer av spel, FPS, äventyrsspel, strategispel, MMORPG, pusselspel, sportspel, musikspel och så vidare. Det finns även en uppsjö av hårdvara man kan spela på, Playstation, mobilen, nätet, XBOX, PC, PSP, Gameboy och så vidare.

För att lära sig skillnaderna kan det var bra att testa några av dem. Därför rekommenderar jag att innan en skola ens börjar prata om att starta upp ett spelprogram att ALLA i personalen tar två heldagar med någon som kan spel och får spel förklarat för sig och testa lite olika varianter.

Att ta ett beslut om att ha ett spelprogram på gymnasiet måste vara väl förankrat i hela personalen, från svensklärare till skolteknikerna. Det är många som ska samarbeta och skolan idag är uppbyggd på samarbetande lärarlag och har man inte samma värderingar är det ett störande moment som tar energi ifrån det som är viktigt, studenterna och deras lärande. För att förtydliga så bör man tydligt i personalen diskutera allas förväntningar och värderingar innan. Samt att alla bör ha testat vad det är som är så fängslande med spel och helst upplevt det själv.

Jag får flera samtal från gymnasieskolor som undrar hur man kommer i kontakt med spelföretag. Kommer de fram till ett spelföretag hänvisar de ofta till mig och jag önskar att jag hade tiden och möjligheten att hjälpa alla.

Vad jag brukar ge för råd är dock att kontakta den eftergymnasiala spelutbildningar som ligger närmast deras skola. För dessa utbildningar är det viktigt att de får in studenter som söker med rätt kunskaper. Om det mellan dessa två parter uppstår ett samarbete vinner alla på det. För det är ju så att spelutbildningar på gymnasiet inte leder till jobb på ett spelföretag. Det hoppas jag inga gymnasieutbildningar lovar sina studenter. Men de kan se det som förberedande inför spelutbildningar på högskola eller kvalificerad yrkesutbildningsnivå.

Att eftergymnasial yrkesutbildning ska samarbeta med alla gymnasieskolor är för mycket arbete …MEN tänk om ni KY-utbildningar och högskolor kontaktade alla programmeringslärare och bildlärare runt om i er region och bjöd in deras studenter till en informationskväll ….kanske i det lokala Folkets hus … här skulle de eftergymnasiala utbildningarna kunna berätta om vad som krävs. Driv, motivation, logiskt tänkande och så vidare. Eller kanske det är något för kommunens studie- och yrkesvägledare att samarbeta runt…det finns säkert flera sätt att arbeta på. Kanske man kan anordna något på Dreamhack men å andra sidan når man bara fram till de redan frälsta.