Sedan en tid tillbaka har jag träffat massor av studenter runt om i Sverige och pratat med dem om vilken bransch de vill ge sig in i. Jag har träffat otroligt många kloka och inspirerande människor som är nöjda med sina val. Mycket för att de upplever att personerna som de jobbar med är öppna för utveckling och feedback. Och då pratar de inte enbart om lärarna på deras skolor utan även om deras studentkollegor.
Flera av dessa studenter jag har pratat med upplever jag har gjort mig till en bättre person.
Men sedan är det några som jag har träffat som fokuserar så mycket på sig själv här och nu att de inte ser konsekvenserna av vad de säger, ex ” - Vi fick bara en texturföreläsning på ett år.” eller ” – Jag fick inte inspirerande uppgifter av lärarna.” eller ” – Jag är inte nöjd med mina betyg.” eller ” – Varför ska jag få gemensamt betyg med de andra i min grupp när det inte var mitt fel att det var många buggar i spelet.”.
Jag är inte alls intresserad av att någon ska censurera sig själv på något sätt men ibland måste man tänka efter, t ex om jag säger att jag bara fick en texturföreläsning under ett år, till en rekryterare. Vad innebär det? Rekryteraren skulle direkt höra en ton av gnäll och missnöje. Om han eller hon gnäller på sin utbildning är han eller hon då benägen att vara en gnällig person över lag? Tänk då istället igenom om det är viktigt att säga till rekryteraren att det bara var en texturföreläsning under ett år.
Vad gjorde skolan istället?
Vad gjorde du?
Ägde du din egen kompetensutveckling och satte ihop ett fett texturbibliotek tillsammans med resten av klassen? Skickade du in dina texturer till Polycount och bad om feedback? Ingen skola är perfekt och kommer aldrig att bli men vad vi kan göra tillsammans är att jobba med feedback. Och då handlar det inte enbart om att lärare eller professionella ska ge bekräftelse till studenter utan det handlar om att vara öppen med både sina lärare och sina studentkollegor.
Om jag fokuserar mig så mycket på här och nu och mig så missar jag på det stora perspektivet, vilka signaler jag sänder ut och vad det ger för konsekvenser.
Jag vet inte hur många gånger jag hört skvaller om utbildningar som jag vet inte överensstämmer med verkligheten. Och just detta skvaller kan komma från ett litet rykte om t ex ” – Vi fick bara en texturföreläsning under ett år.” eller ” – Jag fick inte inspirerande uppgifter av lärarna.”.
Detta skvaller kan ge utbildningen dåligt rykte. Vad innebär det? Kanske att du som student hamnar längst ner i ansökningshögen vid en jobbansökan för du har inte gått på en bra nog utbildning. Dina klasskamrater får svårare att får uppmärksamhet på jobbmarknaden? Utbildningen får svårare att rekrytera lärare?
Så mitt tips innan det negativa tar överhand – Tänk efter!
Är detta konstruktiv kritik?
Är denna kritik jag säger nu nödvändig?
Kommer det jag säger nu att leda till något som blir bättre?
Är det rätt person jag ger denna information?
Vad säger denna information om mig?
Är detta rätt tillfälle att ge denna information?
För ibland upplever jag att det där negativa/gnället är ett sätt i att framställa sig som en bättre person när det i själva verket bara uppfattas som gnäll.
Nu tycker jag inte illa om personer som gnäller…jag gnäller ibland själv, ingen är perfekt. Jag tror däremot att det handlar om att den som gnäller inte uppfattar att han eller hon gnäller. Om jag säger till en gnällig person att jag upplever att han eller hon gnäller (tillsammans med exempel då det har hänt) för mycket så ger jag honom eller henne en gåva…under förutsättningen att han eller hon tar till sig det jag har sagt och förändrar sitt agerande. Det gör ont att höra det men ….. det gör även ont att säga det. Några av de jag har sagt till har blivit förvånade och kommit tillbaka till mig och pratat om hur de upplevde det jag sa. Det är alltid lika spännande diskussioner.
Ps. Jag vill bara påpeka att jag alltid tar upp med de som gnäller vilka konsekvenser deras gnäll kan ha för både dem och för skolan de går på. ds
Senaste kommentarer