Den senaste veckan har jag fått tre samtal från mammor som ringer och frågar å deras barns vägnar (jag har fått flera samtal innan dess men det har gått två dagar på denna vecka…) De börjar alltid med att deras son eller dotter vill bli spelutvecklare. Min följdfråga är alltid vad deras son eller dotter vill bli; spelgrafiker, spelprogrammerare eller speldesigner. Det är sällan de har en aning om vad jag pratar om och i o m att de känner till ordet programmerare så säger de oftast ” – Jag tror att hon/han vill bli programmerare.”. Men oftast efter några minuter så förstår jag att det rä grafiker de vill bli.
Min fråga nu är: Varför ringer inte personen i fråga som vill gå utbildningen själv?
Jag är säker på att mammor vill väl men varför ska skolorna sedan få ta hand om osjälvständiga människor, ”curlade” ungdomar som måste fostras till att ta individuellt ansvar och förstå att spelutveckling är ett samarbete där det är viktigt att släppa egot för att nå målet.
Skärpning mammor!
ps…jag är själv mamma..
