Tips 4: Teknik och mjukvara

Teknik och hårdvara är en ekonomiskt mycket tung bit. För att få en inblick i kostnaderna är det bra om man räknar på vad det kostar att upprätthålla en maskinpark med avskrivningar, utbyte av gamla maskiner och allt vad det innebär.

Samma sak rekommenderar jag med mjukvaran. Ta reda på vilken mjukvara ni behöver, lägg upp en plan för hur många exemplar ni behöver av varje och hur ofta ni behöver uppgradera. Man kan prenumerera på uppgraderingar på viss mjukvara och viss mjukvara behöver inte uppgraderas förrän en ny variant kommer. Det är bra om man har koll på hur långa dessa intervaller är så det inte kommer som en chock i efterhand.

Studenterna kommer alltid att vilja ha det senaste av allt och de kommer att tjata. Var tydlig med era val av mjuk- och hårdvara och kommunicera ut det. Det finns även gratisvarianter på mjukvara men de är tungrodda att jobba med. Behöver man support så är det oftast svårt att få tag på och kräver mer tid än man orkar med.

Ofta finns det förmånliga erbjudanden för skolor. Det är inte alltid företagen går ut med det på sin hemsida men ring och prata med dem. Vad man som skolledning ska vara noga med är att dessa skollicenser innebär att man inte får använda dem i kommersiellt syfte.

När det gäller hårdvara sträcker jag mig enbart till att rekommendera att ni köper in PC-ar. Vill ni ha mer hjälp får ni köpa in den kunskapen. Det tar tid och tydligt ställningstagande.

Ja så är det snart dags att söka till Playgroundsquad, Futuregames och The Game Academy. Gå in på deras hemsidor och ta reda på mer fakta.

För att inte enbart fokusera på gymnasier ger jag nu ett tips till de som bedriver spelutbildningar på högskola och kvalificerade yrkesutbildningar. Kolla upp Game Education Summit som går av stapeln den 16 och 17 juni i Pittsburgh, Pennsylvania, USA.

På den forskningskonferens jag var på senast var det en hel del spelutbildningar som presenterade vad de håller på med, visst var det majoriteten amerikanska utbildningar men man kan alltid lära sig något. De jag lyssnade på var av varierad kvalité, en del hade grymma tips och andra fick mig att sjunka ner i stolen och undra vad de sysslar med. Intressant. Vad jag har förstått är att svenska spelutbildningar håller hög kvalité. I alla fall de som jag har kontakt med.

Den amerikanska utbildning jag fann mest intressant var Games.rit.edu.

Jag kan inte svära på att den är bra men de har ialla fall bra tänk när det gäller att lära ut spelutveckling. Sedan finns det riktigt bra universitet med mycket god forskning men i det här fallet var det utbildning som lär ut hantverket, spelproduktion.

Tips 3: Personalfrågan

Innan man startar upp ett spelprogram på gymnasiet måste man veta om att det är extremt svårt att få tag på erfaren personal till spelutbildningar på vuxennivå, d v s till högskolor och yrkeshögskolor. Att hitta kompetent personal till gymnasiet måste vara mycket svårt. Då är det viktigt att ha klart för sig vilken nivå man ska lägga utbildningen på. Detta är även viktigt att kommunicera utåt så inte förväntningarna är för höga hos de studenter som söker utbildningen. Bara för att man gått på ett gymnasieprogram med inriktning mot spel betyder det inte att man är redo att jobba i spelbranschen efteråt. Att gå denna typ av gymnasieutbildning är förberedande inför vidareutbildning inom området.

Hittar man en person som har erfarenhet av att ta fram kommersiella spel så är det mycket bra. Annars skulle jag säga att man kan leta kunniga personer som gått på de högskolor eller ky-utbildningar med spelinriktning. Finns inte det så är det bra om man skickar sin personal på någon form av utbildning. Och jag poängterar att bara för att man gillar att spela spel betyder det inta att man är bra på att göra spel. Men…för att undervisa i t ex gameplay måste man spela spel själv. Att lära ut spel utan att spela spel är som att lära ut brödbakning utan att kunna eller ha försökt baka bröd.

Detta inlägg är en fortsättning på temat spelprogram på gymnasiet.

Tips 2:

När alla i personalen gemensamt tagit ett beslut om att ett spelprogram ska komma till stånd på skolan är det dags att ta reda på vilka yrkeskategorier som finns inom spelbranschen.

För att göra ett spel krävs lagarbete. Nedan har jag nämnt några som ingår i dessa lag. Det finns givetvis en massa andra yrkeskategorier och i de flesta fallen är de på engelska men i det stora hela kan man dela in dem i tre stora kategorier, designer, grafiker och programmerare.

Det är som är viktigt är dock att ingen yrkeskategori är viktigare ön den andra, det vill säga att ingen klarar sig utan den andra.

Yrkeskategorier

Designer - Designern på ett spelföretag är personen som skapar upplevelsen av ett spel. Utanför spelvärlden är en designer en person som ritar till exempel möbler eller kläder men inom spel kan man jämföra denna yrkesroll med filmvärldens regissör.

Vad denna person har för bakgrund som jobbar med detta är svårt att säga. Men det handlar om att ha hög allmänbildning, ha förmågan att veta vad som säljer samt vara extremt noggrann. En designer bör även ha bra koll på de flesta spelgenrer och vad som är skillnaderna emellan.

I svensk spelindustri är det cirka 16 % som jobbar med någon form av design i spel. Det är den yrkesgrupp av de tre jag ger exempel på här som är minst. När man pratar med många studenter som vill göra spel så är det många som vill bli designers. För att inte lura studenter bör man veta om procentförhållandena inom de tre olika yrkeskategorierna. Många vill men få är kallade.

Exempel på yrkesbenämningar inom designområdet: gamedesigner. leveldesigner, interaktionsdesigner.

Grafiker – Grafikern i en spelproduktion tar fram bilderna som användaren ser. Bakgrunden, karaktärerna, detaljerna och animationerna. För att vara mer specifik är det de personerna som ritar gräset, ytan på soptunnan, solnedgången och bilarna i rörelse och så vidare. Att vara artist innebär att man gillar bilder och att rita och det verktyg man använder är datorn. De 3D-program man använder är avancerade och kräver lite logiskt tänkande. Med det menas att det inte är fel att gilla matematik speciellt om man vill utveckla sin förståelse för hur resten av spelet fungerar och vilka begränsningar/möjligheter som finns.

Ofta när man läser jobbannonser på ett spelföretags hemsida så står det artist istället för grafiker och oftast inte enbart artist utan det står en definition innan ordet artist som till exempel 3D, environment, concept eller 2D. Detta betyder inte att man söker en konstnär i traditionell mening utan en spelgrafiker med specialinriktning. När man utbildar sig till spelgrafiker så utbildar man inte sig till konstnär utan till hantverkare med konstnärlig inriktning.

Grafikern är den näst största gruppen inom spelutvecklarteamet.

Exempel på yrkesbenämningar inom grafikområdet: 3D artist, 2D artist, animateur, texturerare, character artist, environment artist och så vidare.

Programmerare – Programmeraren är den största gruppen i ett spelutvecklarteam. Inte för att det är så stor skillnad på antalet grafiker och programmerare men en liten skillnad är det.

En programmerare är den som får grafikernas bilder att agera som designern har bestämt rent krasst. Programmeraren skriver kod. Vilken typ av kod är olika beroende på vad det är för spel som han eller hon ska ta fram. Är det PC eller konsollspel är det  C++ som gäller. Annan kod som kan vara användbar när det gäller t ex mobilspel eller spel på nätet är det bland annat C#, java. Jag är inte expert inom detta område men jag vet att det är viktigt att studenterna tränas i logiskt tänkande och lite matematik, t ex algoritmer.

En del kanske tror att programmering är lite torr men tvärtom det är ett mycket kreativt och bildmässigt ämne. För att bli progtrammerare måste man vara en problemlösare med noggrannhet inbygd.

Exempel på yrkesbenämningar för programmarere är: Tools programmerare, nätverksprogrammerare, AI-programmerare och så vidare.

Andra yrkeskategorier som är viktiga är de som jobbar som Quality Assurance, ljud och producenter.

Fortsättning följer…

Alla kan i medier läsa att spelbranschen är en bransch som växer och frodas. Den går med vinst och genererar pengar till Sverige.

Föräldrar blir inte längre rädda när deras barn kommer hem och säger att de vill bli spelutvecklare.

Detta är något som svenska skolor och utbildningar öppnar upp ögonen för. Att ungdomarna har spelat dataspel har de vetat om en längre tid och nu har moralpaniken börjar släppa (äntligen). Vad de också kan se är att ungdomar som spelar spel är engagerade i sin hobby. Detta är ju en enorm kraft och kan man rikta den energin på ett konstruktivt sätt in i skolarbetet har man fått drivna elever som tar för sig och utvecklas av egen kraft.

Dessutom finns där en ständig kamp ute i skolvärlden att locka så många ungdomar som möjligt till sina utbildningar. Startar man upp ett spelprogram på ett gymnasium kommer garanterat några att få upp ögonen och söka.

Men innan man drar igång något bör man undersöka vad det innebär och ta reda på fakta. Vad är de faktorer som gör att en spelutbildning på ett gymnasium ska lyckas?

Jag kommer att lägga upp lite tips i denna blogg som rektorer och andra beslutsfattare inom skolvärlden kan ta del av.

Det absolut viktigaste av allt är att förstå att de elever som går ut ett gymnasieprogram med inriktning mot spel inte får jobb direkt som spelutvecklare. Ett program med inriktning mot spel på gymnasiet är en förberedande utbildning inför KY- och högskolestudier.

Här kommer mitt första tips…

Tips 1:

Det finns flera olika typer av genrer av spel, FPS, äventyrsspel, strategispel, MMORPG, pusselspel, sportspel, musikspel och så vidare. Det finns även en uppsjö av hårdvara man kan spela på, Playstation, mobilen, nätet, XBOX, PC, PSP, Gameboy och så vidare.

För att lära sig skillnaderna kan det var bra att testa några av dem. Därför rekommenderar jag att innan en skola ens börjar prata om att starta upp ett spelprogram att ALLA i personalen tar två heldagar med någon som kan spel och får spel förklarat för sig och testa lite olika varianter.

Att ta ett beslut om att ha ett spelprogram på gymnasiet måste vara väl förankrat i hela personalen, från svensklärare till skolteknikerna. Det är många som ska samarbeta och skolan idag är uppbyggd på samarbetande lärarlag och har man inte samma värderingar är det ett störande moment som tar energi ifrån det som är viktigt, studenterna och deras lärande. För att förtydliga så bör man tydligt i personalen diskutera allas förväntningar och värderingar innan. Samt att alla bör ha testat vad det är som är så fängslande med spel och helst upplevt det själv.

Först måste jag ställa mig frågan: Vad är egentligen forskning?

Forskning utgör själva grunden för kunskapsutvecklingen i samhället. Grundforskning styrs av forskarens nyfikenhet och kan definieras som ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer. Tillämpad forskning är samma slags sökande efter ny kunskap men med en bestämd tillämpning i sikte. Behovsmotiverad forskning utgår från ett problem eller en frågeställning inom en sektor och kan innehålla element av både grundforskning och tillämpad forskning. När forskningen är sådan att den spänner över flera discipliner talar man om mång- och tvärvetenskap.

Jag har nedan gjort ett försök att ta fram några intressanta områden inom spelforskning i Sverige. Om det är något område som är tvärdisciplinärt så är det spelforskning. Det är inte enkelt att orientera sig inom alla områdena och saken gör det inte enklare med universitets och högskolor ibland har helt omöjliga hemsidor att hitta runt i.
Det finns säkert flera områden än de jag har räknat upp nedan men här är några områden som jag hört talas om och som jag uppfattar som delar av spelforskningen… jag är alltså ingen expert men jag lyssnar på forskare och ställer frågor.

Vill man ha bra koll på spelforskning internationellt är det DIGRA som gäller.

Under ämnet Computer Science kan man kategorisera flera olika områden. Det är inte helt enkelt att förstå men områden jag har valt att ta upp här kan man hitta forskare som håller på med på t ex KTH, LTH och Chalmers.
Wikipedia definierar Computer Science på följande sätt: Computer Science is the study of the theoretical foundations of information and computation, and of practical techniques for their implementation and application in computer systems.
Ämnesområdet är alltså så mycket större än att enbart handla om spelforskning men spelforskning är definitivt med på en hörna.
Ett forskningsinstitut i Sverige som håller på med det är SICS (Swedish ICT Research Swedish ICT Research) men de har inte någon direkt koppling till spelforskning sedan Oscar Juhlin slutat forska i ”spel i bilen”.

Under Computer Science kan man även få in det spännande området HCI/ interaktionsdesign. När jag googlade på ”HCI/ interaktionsdesign” kom jag till följande sida uppsatser.se. En spännande sida där man kan söka bland 48 016 uppsatser från svenska högskolor och universitet.
En forskare jag har lite koll på under detta område är Kalle Jeger på Umeå som disputerar på hur man ska utvärdera spelupplevelser i ”pervasive gaming”.

Sedan finns det ett ämne Datorgrafik. Datorgrafik handlar om att visa information på en datorskärm, speciellt mer avancerad sådan. Datorgrafik används för underhållning, visualisering, vetenskap och konst. Forskning inom detta område kan man hitta på t ex Chalmers eller LTU (Luleås tekniska högskola)
På Chalmers har vi t ex Erik Sintorn och Ulf Assarson som skrivit ett paper om ”Hair Self Shadowing and Transparency Depth Ordering Using Occupancy maps”
Fler papers i datorgrafik hittar du på följande länk på Chalmers: http://www.ce.chalmers.se/~uffe/ComputerGraphicsGroup.htm

Ett annat område (och nu böandar jag friskt mellan svenska och engelska för jag vill inte översätta fel i o m att jag inte har det rätta ”språket” inom områdena. Jag hoppas att alla förstår det.) är Parallel processing som har följande förklaring på wikipedia: Parallel processing is the ability of an entity to carry out multiple operations or tasks simultaneously. The term is used in the contexts of both human cognition and machine computation.
Som man kan förstå är detta inte enbart ett område för spelforskning men det finns troligtvis flera som forskar i det med spel som utgångspunkt.

Vill man nämna fler områden inom computer science kan man säga fysiksimulering…men här vet jag inga forskare som håller med inom akademin men bland spelutvecklarna finns det flera.

Ovan har jag enbart hållit mig till ett område inom spelforskning. Vill man gå vidare kan man se på forskning i processer och metoder inom spelutveckling och då har vi Staffan Björk på Chalmers som håller på med designspråk för gameplay.
Det finns säkert massor av andra som sysslar inom detta område och om det är någon som läser detta med den kunskapen funkar det utmärkt att kommentera. Får jag en tillräckligt lång lista lägger jag upp den som en rubrik. Dessutom är det viktigt för mig för när jag får frågan om var det pågår spelforskning i Sverige vill jag kunna svara. Foundation of Digital Games-konferensen kommer att återkomma och det är möjligt att det transformeras till ett ”SIGGames”.

Nu har jag troligtvis haft mitt längsta blogginlägg någonsin….och jag har inte ens kommit till ”game studies”. Jag tar upp det vid ett annat tillfälle …. Men till dess kan ni ju alltid kolla upp Simon Niedenthal, Associate Professor och program director i Interaction Design på K3 i Malmö. Och jag vet inte ens om jag har fattat definitionen av ”game studies”…inom detta område kanske t o m computor science ingår när det gäller spel. 

Nu är jag tillbaka efter en synnerligen intressant forskningskonferens som pågick i fyra dagar, Foundation of Digital Games. Jag har ännu inte smält allt som sades och har en hel del att lära mer om spelforskning som inte är helt lätt att greppa. Som det ser ut idag pågår spelforskning på flera olika ställen i Sverige och i världen. Samarbetet mellan spelforskare och spelutvecklare varierar enormt men som jag ofta poängterar att mycket handlar om relationer och hur man kommunicerar.

Vad som sades på konferensen och som jag gärna skulle vilja veta mer om är att akademi och industri inte samarbetar så mycket i Europa om man jämför med exempelvis Asien. Vad som sades var att universitet och högskolor i Europa har en tydligare inställning om att de ska utbilda för individens utveckling, för livet och inte för att mata industrin med arbetskraft. Men som jag ser det har vi inget annat val än att samarbeta för vi har väl ändå samma mål, att hålla Sverige konkurrenskraftigt när det gäller utveckling…ja, nu kanske det är någon som inte håller med men rent generellt så är det äl det det handlar om. Nu är det ju så att spelindustrin globalt har dragit till sig en enorm talang och kreativitet när gäller egen ”forskning” men det säger ju inget om att det kan bli ännu bättre med ännu mer samverkan. Men som sagt det bygger på tillit och relationsbyggande och ömsesidig förståelse för bägge parters tempo när det gäller tid och ekonomi.

Jag kommer längre fram att lista upp intressant svensk och internationell forskning. Mitt problem är dock att hitta det jag söker i och med att det finns på så många instutitioner runt om…och det är inte alltid att forskarna själva kan leda mig vidare…är det något vi behöver är det en samlande instutition eller kanske rent av ett samlande Dataspelsakademi.

Förra året kom jag i kontakt med the University of Abertay Dundee på en karriärmässa i London. De var och marknadsförde en speltävling de är med och arrangerar i Skottland, Dare to be digital. Upplägget var, och är förmodligen fortfarande, så att spelindustrin sponsrar studenter som tävlar i olika grupperingar.

Min uppfattning av det hela är att Dare to be digital är tävlingen nummer ett Storbrittanien. Vinnarna blir till och med omnämnda på BAFTA (The British Academy Television Awards…lite som den Engelska Oscars-galan). I år var det inga svenska spelutvecklare som var nominerade men förra året var det både Starbreeze och Massive.

I år deltar i ett skandinaviskt spelutvecklingsteam i ”Dare to be digital” och visar på den nordiska talangnivån. En av  dem är Karin Hagström, som läser Dataspelsutveckling med inriktning mot grafik på Högskolan i Skövde.  Alla inblandade får betalt för att delta i finalveckorna i Skottland under sommeren. Finalen pågår i 10 veckor och gruppen skall under den tiden utveckla en prototyp för spelet ”Break a leg”.

Vi önskar dem lycka till och hoppas på fler skandinaviska samarbeten i framtiden.

För er som är sugna på att nätverka med spelutvecklare finns det en möjlighet att göra det på Nordic Game Conferences Career Expo.

All information står på dras hemsida. Jag tror att det handlar om 19 euro att komma in för studenter. De har föreläsningar, student coachning och lite annat. Alltså ett toppenläge att sätta sig in i vad det handlar om att jobba med spel…nu är det tyvärr sent att söka sig dit som volontär men det kommer ju alltid ett nytt Nordic Game Conference.